OS blev det sista som jag skrev på denna blogg, i fortsättningen kommer jag att skriva på http://www.webbsporten.se/bloggar/signerat-hermansson.htm fortfarande under "Signerat Hermansson" Krönikorna som ligger här kommer man fortfarande att kunna läsa, men de nya skrivs på webbsporten.
lördag 25 augusti 2012
måndag 13 augusti 2012
OS: Time to say goodbye
OS 2012 har avslutats, jag har fått uppleva sju OS framför TV:n. Frågan är om inte det här är det bästa? Äntligen fick ett OS gå i ett riktigt idrottsland, Storbritannien är grundaren av många sporter, men framför allt är det där som reglerna har skrivits. Det märktes verkligen att det var ett idrottsland som OS var i, kul att Storbritannien tog 65 medaljer varav 29 guld och slutade 3:a i medaljligan efter USA och Kina.
Innan OS tippade jag på tio medaljer, det blev åtta. Jag tycker det är ett helt OK resultat, för mina givna medaljörer Therese Alshammar och Rolf-Göran Bengtsson blev skadade och kunde inte tävla för full kraft så där försvann två medaljer och då blev det åtta medaljer i min tippning. Nu stämmer ju dock inte detta helt och hållet, av de som tog medalj tippade jag bara Håkan Dalby helt rätt på en silverplats och Jimmy Lidberg tippade jag skulle vinna silver, men det blev ”bara” brons.
Handbollsherrarna var Sveriges höjdpunkt under OS, att vi fick se dessa älskade landslag resa sig på nytt efter tio år utan mästerskapsmedaljer var fantastiskt. När de är med i OS för första gången på tolv år går de till final. OS-finalen blev extra känslosam för mig, det var en cirkel som slöts igår. Den 30:e september 2000 spelade Sverige OS-final mot Ryssland. Den 30:e september har Helge namnsdag och det hette min morfar. Min morfar gick bort för knappt en månad sedan och igår hade vi parentation för honom i kyrkan (det är att man minns och tackar honom för det han har gjort i församlingen) och igår spelade Sverige återigen handbollsfinal, denna gång mot Frankrike och återigen förlorade Sverige knappt. 2000 förlorade de med två bollar igår förlorade de med en. Det var snopet, men jag tackar för showen och underhållning handbollsherrarna har bjudit oss på. Det var fantastiskt. Det var bara guldet som fattades, då hade de fått bragdguldet i december.
Att göra listor över OS-höjdpunkter brukar jag tycka är svårt, men nu tycker jag faktiskt att det är enkelt. Här kommer min lista över OS topp 5 internationella höjdpunkter:
5. Usain Bolt: Fantastisk atlet, behöver väl inte säga mer, är den förste att vinna ”sprintertripplen” (100 m, 200 m och 4X100 m) två OS i rad. Förväntningarna var stora och han svarade med utklassningssegrar. På 4x100 m satte Jamaica världsrekord, men individuellt satte inte Bolt något. Det gör att han bara hamnar på femte plats på denna lista. Bolts insats i Peking var mycket större, då chockade han en hel idrottsvärld, nu var förväntningarna större och hans fantastiska lopp blev då inte lika magiska.
4. 200 m medley: Michael Phelps blev bara 4:a på 400 m medley och idrottsvärlden började tvivla på den bäste olympiern genom tiderna, har hans tid redan gått? Men nu visade han för en hel idrottsvärld att han är nummer 1. Han tog guldet före Ryan Lochte, att resa sig och komma tillbaka efter en sådan svidande förlust var stort. Detta lopp var simkonungens återkomst. Jag tycker det är synd att vi inte får se Michael Phelps simma i Rio, de OS som jag har följt har han varit ett stort affischnamn.
3. Mo Farahs dubbel: Mo Farah kom till friidrottstävlingarna som Storbritanniens hopp. Trycket var enormt, på arenan var det en magisk stämning när han sprang. Han vann duellen över regerande mästaren Kenenisa Bekele på 10 000 m. Utav bara farten sprang han veckan efter hem 5 000 m. En klassisk dubbel och detta var friidrottstävlingarnas största ögonblick.
2. 400 m medley: Redan första dagen fick vi se en superduell, mellan simgiganterna Ryan Lochte och Michael Phelps. Loppet kommer att bli känt som ”duellen som uteblev”. Ryan Lochte slaktade allt motstånd och Phelps blev bara 4:a, hans sämsta placering i ett OS, sedan 2000 då han som 15-åring kom femma på 100 m fjäril. Efter detta lopp trodde jag London skulle bli Lochtes OS, men Phelps visade ju senare att han fortfarande håller…
1. Tennisfinalen: Skotten Andy Murray kom till tennisturneringen som spelens stora affischnamn. Han hade aldrig vunnit någon Grand slam, men ändå trodde alla britter han skulle vinna. Den besvärade Murray måste ha känt ett enormt tryck på sina axlar. Vägen fram till finalen gick bra, han slog ex. världstvåan Novak Djokovic i semin och i finalen väntade världsettan Roger Federer, världens genom tiderna bäste tennispelare. Federer saknade bara ett OS-guld, sedan skulle hans samling bli komplett. Finalen kommer dock att bli känd som ”slakten av tenniskungen i Wimbledon”. Andy Murray vann i tre raka set med 6-2, 6-1 och 6-4. Jag minns inte senaste gången Federer förlorade med sådana siffror och framför allt på underlaget gräs, vilket är Federers favorit. Man kan beskriva Andy Murrays OS-äventyr som en saga och den fick bli sann.
Listan kan tyckas vara aningen mansdominerad och brittisk, men det är ju idrotten i stort! För säga vad man vill om Shelly-Ann Fraser-Pryce, men det är ju ändå Usain Bolt som är Jamaicas stora affischnamn. Och utan britterna hade det inte blivit något OS.
Innan OS tippade jag på tio medaljer, det blev åtta. Jag tycker det är ett helt OK resultat, för mina givna medaljörer Therese Alshammar och Rolf-Göran Bengtsson blev skadade och kunde inte tävla för full kraft så där försvann två medaljer och då blev det åtta medaljer i min tippning. Nu stämmer ju dock inte detta helt och hållet, av de som tog medalj tippade jag bara Håkan Dalby helt rätt på en silverplats och Jimmy Lidberg tippade jag skulle vinna silver, men det blev ”bara” brons.
Handbollsherrarna var Sveriges höjdpunkt under OS, att vi fick se dessa älskade landslag resa sig på nytt efter tio år utan mästerskapsmedaljer var fantastiskt. När de är med i OS för första gången på tolv år går de till final. OS-finalen blev extra känslosam för mig, det var en cirkel som slöts igår. Den 30:e september 2000 spelade Sverige OS-final mot Ryssland. Den 30:e september har Helge namnsdag och det hette min morfar. Min morfar gick bort för knappt en månad sedan och igår hade vi parentation för honom i kyrkan (det är att man minns och tackar honom för det han har gjort i församlingen) och igår spelade Sverige återigen handbollsfinal, denna gång mot Frankrike och återigen förlorade Sverige knappt. 2000 förlorade de med två bollar igår förlorade de med en. Det var snopet, men jag tackar för showen och underhållning handbollsherrarna har bjudit oss på. Det var fantastiskt. Det var bara guldet som fattades, då hade de fått bragdguldet i december.
Att göra listor över OS-höjdpunkter brukar jag tycka är svårt, men nu tycker jag faktiskt att det är enkelt. Här kommer min lista över OS topp 5 internationella höjdpunkter:
5. Usain Bolt: Fantastisk atlet, behöver väl inte säga mer, är den förste att vinna ”sprintertripplen” (100 m, 200 m och 4X100 m) två OS i rad. Förväntningarna var stora och han svarade med utklassningssegrar. På 4x100 m satte Jamaica världsrekord, men individuellt satte inte Bolt något. Det gör att han bara hamnar på femte plats på denna lista. Bolts insats i Peking var mycket större, då chockade han en hel idrottsvärld, nu var förväntningarna större och hans fantastiska lopp blev då inte lika magiska.
4. 200 m medley: Michael Phelps blev bara 4:a på 400 m medley och idrottsvärlden började tvivla på den bäste olympiern genom tiderna, har hans tid redan gått? Men nu visade han för en hel idrottsvärld att han är nummer 1. Han tog guldet före Ryan Lochte, att resa sig och komma tillbaka efter en sådan svidande förlust var stort. Detta lopp var simkonungens återkomst. Jag tycker det är synd att vi inte får se Michael Phelps simma i Rio, de OS som jag har följt har han varit ett stort affischnamn.
3. Mo Farahs dubbel: Mo Farah kom till friidrottstävlingarna som Storbritanniens hopp. Trycket var enormt, på arenan var det en magisk stämning när han sprang. Han vann duellen över regerande mästaren Kenenisa Bekele på 10 000 m. Utav bara farten sprang han veckan efter hem 5 000 m. En klassisk dubbel och detta var friidrottstävlingarnas största ögonblick.
2. 400 m medley: Redan första dagen fick vi se en superduell, mellan simgiganterna Ryan Lochte och Michael Phelps. Loppet kommer att bli känt som ”duellen som uteblev”. Ryan Lochte slaktade allt motstånd och Phelps blev bara 4:a, hans sämsta placering i ett OS, sedan 2000 då han som 15-åring kom femma på 100 m fjäril. Efter detta lopp trodde jag London skulle bli Lochtes OS, men Phelps visade ju senare att han fortfarande håller…
1. Tennisfinalen: Skotten Andy Murray kom till tennisturneringen som spelens stora affischnamn. Han hade aldrig vunnit någon Grand slam, men ändå trodde alla britter han skulle vinna. Den besvärade Murray måste ha känt ett enormt tryck på sina axlar. Vägen fram till finalen gick bra, han slog ex. världstvåan Novak Djokovic i semin och i finalen väntade världsettan Roger Federer, världens genom tiderna bäste tennispelare. Federer saknade bara ett OS-guld, sedan skulle hans samling bli komplett. Finalen kommer dock att bli känd som ”slakten av tenniskungen i Wimbledon”. Andy Murray vann i tre raka set med 6-2, 6-1 och 6-4. Jag minns inte senaste gången Federer förlorade med sådana siffror och framför allt på underlaget gräs, vilket är Federers favorit. Man kan beskriva Andy Murrays OS-äventyr som en saga och den fick bli sann.
Listan kan tyckas vara aningen mansdominerad och brittisk, men det är ju idrotten i stort! För säga vad man vill om Shelly-Ann Fraser-Pryce, men det är ju ändå Usain Bolt som är Jamaicas stora affischnamn. Och utan britterna hade det inte blivit något OS.
lördag 11 augusti 2012
OS: Imorgon smäller det
I vanliga fall brukar jag tycka att OS sista dag är som en försmak av vad som väntar efter OS. Friidrotten är slut, inga svenskar kvar att hoppas på och tomheten börjar komma. Men i år är det ju nästan tvärtom, OS höjdpunkt för svensk del är ju imorgon! 16.00 börjar Sverige sin jakt mot guldet i finalen mot Frankrike. Det är första gången på 10 år som Sverige spelar en handbollsfinal och om Sverige vinner är det den största lagsportsvinsten sedan Sverige vann hockey-VM 2006 (nå väl, innebandy och bandy har vi vunnit, men det är långt ifrån lika stora sporter). Det är ett svenskt handbollslandslag utan Dalibor Doder som kommer till start, det kommer bli kännbart. Doder är den spelare som gör tjurrusningar och ”vågar” göra de enkla sakerna. Guifs Mattias Zachrisson har skickats in som ersättare, han kommer nog inte behöva spela något, för Jonas Källman, Kim Ekdahl Du Rietz och Fredrik Petersen kommer få ta det största ansvaret för att fylla luckan efter Doder.
Förbundskaptenerna Staffan Olsson & Ola Lindgren fick tre chanser på sig att vinna en OS-final. Många i detta lag som spelar imorgon får bara en chans på sig. Spelare som Kim Andersson, Jonas Källman, Jonas Larholm och Dalibor Doder har sagt att detta är deras sista och enda OS. Jag hoppas verkligen att de utnyttjar chansen väl. Dessa spelare har inte fått vinna något stort med landslaget, men de är värda ett guld, de är så pass bra spelare ute i sina klubbar att det bara har varit en tidsfråga innan spelarna skall fungera som ett lag. Om de inte vinner imorgon, vinner de ju ändå ett silver och jag tackar för showen ni har bjudit oss på.
När värdstaden av OS 2012 skulle utses stod det mellan London och Paris, London vann som bekant men knappt (54 röster fick London gentemot Paris 50). När vi ser handbollsfinalen imorgon skulle vi dock kunna tro att det är i Paris OS är. Fransmännen kommer ha ett stort läktarstöd och Sverige kommer verkligen inte få det lätt. Det skall mycket till för att vi skall vinna. Allt måste vara på topp, målvaktsspelet och försvaret skall vara som mot Ungern, men anfallet måste höja sig ett snäpp. Nicklas Ekberg måste sätta alla frilägen han får ifrån kanten. Fler av Kim Anderssons fantastiska långskott behöver gå in. Viktigast av allt är dock att få en bra start, det blir t.ex. riktigt svårt att komma ikapp ett femmåls-underläge efter 10 min. Om Sverige vinner blir det en överraskning, men stora överraskningar har skett i detta OS och även idag.
Vi har fått se Michael Phelps, Roger Federer och Jelena Isinbajeva falla tungt och misslyckas. Men frågan är om det inte största fallet kom idag när Mexiko skrällde och vann över favorittippade Brasilien. Brasilien ville verkligen vinna sitt första OS-guld och det OS-laget som spelade idag kommer att vara stommen i det lag som skall spela VM på hemmaplan om två år. Så förlusten var blytung för brasilianarna, men för att vinna fotbollsmatcher måste man spela som ett lag och det gjorde inte Brasilien idag, de har fantastiska individuella spelare men det räckte inte. Mexiko spelade som ett lag och vann välförtjänt med 2-1. Det OS-laget som Mexiko spelade med är deras ”gyllene generationen”, vi kommer få se mycket mer av detta lag. Mexiko kommer att bli superfarligt i VM 2014 och jag tippar redan nu att de kommer gå till semifinal.
P.S. Vilket fantastiskt avslut friidrotten fick i detta OS. Först Mo Farah som vinner guld på 5000 m inför hemmapubliken och sedan Jamaicas slakt av det gamla världsrekordet på 4x100 m. Världsrekordet sänktes ifrån 37.04 till 36.84.
Förbundskaptenerna Staffan Olsson & Ola Lindgren fick tre chanser på sig att vinna en OS-final. Många i detta lag som spelar imorgon får bara en chans på sig. Spelare som Kim Andersson, Jonas Källman, Jonas Larholm och Dalibor Doder har sagt att detta är deras sista och enda OS. Jag hoppas verkligen att de utnyttjar chansen väl. Dessa spelare har inte fått vinna något stort med landslaget, men de är värda ett guld, de är så pass bra spelare ute i sina klubbar att det bara har varit en tidsfråga innan spelarna skall fungera som ett lag. Om de inte vinner imorgon, vinner de ju ändå ett silver och jag tackar för showen ni har bjudit oss på.
När värdstaden av OS 2012 skulle utses stod det mellan London och Paris, London vann som bekant men knappt (54 röster fick London gentemot Paris 50). När vi ser handbollsfinalen imorgon skulle vi dock kunna tro att det är i Paris OS är. Fransmännen kommer ha ett stort läktarstöd och Sverige kommer verkligen inte få det lätt. Det skall mycket till för att vi skall vinna. Allt måste vara på topp, målvaktsspelet och försvaret skall vara som mot Ungern, men anfallet måste höja sig ett snäpp. Nicklas Ekberg måste sätta alla frilägen han får ifrån kanten. Fler av Kim Anderssons fantastiska långskott behöver gå in. Viktigast av allt är dock att få en bra start, det blir t.ex. riktigt svårt att komma ikapp ett femmåls-underläge efter 10 min. Om Sverige vinner blir det en överraskning, men stora överraskningar har skett i detta OS och även idag.
Vi har fått se Michael Phelps, Roger Federer och Jelena Isinbajeva falla tungt och misslyckas. Men frågan är om det inte största fallet kom idag när Mexiko skrällde och vann över favorittippade Brasilien. Brasilien ville verkligen vinna sitt första OS-guld och det OS-laget som spelade idag kommer att vara stommen i det lag som skall spela VM på hemmaplan om två år. Så förlusten var blytung för brasilianarna, men för att vinna fotbollsmatcher måste man spela som ett lag och det gjorde inte Brasilien idag, de har fantastiska individuella spelare men det räckte inte. Mexiko spelade som ett lag och vann välförtjänt med 2-1. Det OS-laget som Mexiko spelade med är deras ”gyllene generationen”, vi kommer få se mycket mer av detta lag. Mexiko kommer att bli superfarligt i VM 2014 och jag tippar redan nu att de kommer gå till semifinal.
P.S. Vilket fantastiskt avslut friidrotten fick i detta OS. Först Mo Farah som vinner guld på 5000 m inför hemmapubliken och sedan Jamaicas slakt av det gamla världsrekordet på 4x100 m. Världsrekordet sänktes ifrån 37.04 till 36.84.
fredag 10 augusti 2012
OS: Don´t stop believing
Säger bara ett namn Kim Andersson, och nej nu menar jag inte skådespelerskan, utan handbollsspelaren. Vilken fantastisk spelare han är. Sverige som lag gjorde en fantastisk insats mot Ungern idag, men det var Kim Andersson som ägde matchen. Andersson var dirigenten och spelföraren som Sverige har saknat i de senaste mästerskapen. Kim Andersson har sagt att han kommer att sluta i landslaget efter OS, jag hoppas verkligen att han ångrar sig. Han har i detta mästerskap fått visa sin kapacitet, vi har fått se den i klubblaget Kiel ett antal gånger, men först nu i landslaget. Så jag ber dig Kim Andersson för svensk handbolls skull, tänk över ditt beslut en gång till, man måste faktiskt inte avsluta när man är på topp.
Innan matchen blev jag väldigt skeptisk till firma Staffan Olsson & Ola Lindgrens (förbundskaptenerna) val av målvakt. Jag förstod inte varför man valde Mattias Andersson framför Johan Sjöstrand, som var kung i kvartsfinalen mot Danmark. Det visade sig dock vara ett genidrag. Mattias Andersson passade bättre mot Ungerns anfall och nu har de två kanonmålvakter att välja i finalen. Glöm nu inte bort att Sjöstrand är fräsch och utvilad också. Målvaktsvalen kan visa sig bli ett avgörande drag när vi summerar ett ev. guld, säger bara fingertoppskänsla.
Vi fick äntligen se Kim Ekdahl Du Rietz spela riktigt bra, vi fick se hur mycket han har utvecklats det senaste året som proffs och kommer att bli en viktig kugge i finalen. Nicklas Ekberg är lika säker på kanten som Johan Pettersson var en gång i tiden och öser in mål. Fredrik Petersen är också en viktig spelare hittills i turneringen som vågar. När Sverige är illa ute och måste sätta skjuta (p.g.a. passivitetsvarning) då är det ofta Petersen som vågar skjuta. Tobias Karlsson (nej inte Let´s dance-dansaren, utan handbollsförsvaren) och Magnus Jernemyr sköter försvaret jättebra och är också stora bidragande orsaker till finalplatsen. Jonas Källman, vilken kämpe han är, han löper starkt i viktiga kontringar, trots att han är skadad, en äkta fighter.
För en månad sedan förlorade Sverige VM-kvalet mot Montenegro och missar handbolls-VM 2013. Då var det inte många som trodde på dem i OS, men laget trodde på sig själva och nu har de visat en hel handbollsvärld att Sverige är att räkna med igen.
I OS-finalen 2000 fick dagens förbundskapten Staffan Olsson inte spela, han var skadad och fick se på när Sverige förlorade med 28-26 mot Ryssland. Nu verkar Dalibor Doder få gå samma väg till mötes. Han skadade sig i dagens match och det ser i nuläget ut som att han missar finalen. Jag lider verkligen med Doder, han är en av alla svenskar som gjort en riktigt bra turnering och det är tufft för honom att missa den. Vi får verkligen hoppas att han hinner bli frisk till finalen.
Den andra semifinalen mellan Frankrike-Kroatien pågår just nu i skrivande stund. Jag tror att Frankrike vinner. Det kommer bli en jättesvår match och jag tror tyvärr att Sverige får nöja sig med silver igen. Men som rubriken säger, jag kommer fortfarande att hoppas och tro på guld.
P.S. Imorgon kommer vi att få se Brasilien med Neymar, Alexandre Pato och Hulk vinna över Mexiko i fotbollsfinalen och vinna Brasiliens första OS-guld i fotboll någonsin. Därmed försvinner den enda meriten som Sverige har men inte Brasilien. Sverige vann fotbollsturneringen senast OS var i London 1948.
Innan matchen blev jag väldigt skeptisk till firma Staffan Olsson & Ola Lindgrens (förbundskaptenerna) val av målvakt. Jag förstod inte varför man valde Mattias Andersson framför Johan Sjöstrand, som var kung i kvartsfinalen mot Danmark. Det visade sig dock vara ett genidrag. Mattias Andersson passade bättre mot Ungerns anfall och nu har de två kanonmålvakter att välja i finalen. Glöm nu inte bort att Sjöstrand är fräsch och utvilad också. Målvaktsvalen kan visa sig bli ett avgörande drag när vi summerar ett ev. guld, säger bara fingertoppskänsla.
Vi fick äntligen se Kim Ekdahl Du Rietz spela riktigt bra, vi fick se hur mycket han har utvecklats det senaste året som proffs och kommer att bli en viktig kugge i finalen. Nicklas Ekberg är lika säker på kanten som Johan Pettersson var en gång i tiden och öser in mål. Fredrik Petersen är också en viktig spelare hittills i turneringen som vågar. När Sverige är illa ute och måste sätta skjuta (p.g.a. passivitetsvarning) då är det ofta Petersen som vågar skjuta. Tobias Karlsson (nej inte Let´s dance-dansaren, utan handbollsförsvaren) och Magnus Jernemyr sköter försvaret jättebra och är också stora bidragande orsaker till finalplatsen. Jonas Källman, vilken kämpe han är, han löper starkt i viktiga kontringar, trots att han är skadad, en äkta fighter.
För en månad sedan förlorade Sverige VM-kvalet mot Montenegro och missar handbolls-VM 2013. Då var det inte många som trodde på dem i OS, men laget trodde på sig själva och nu har de visat en hel handbollsvärld att Sverige är att räkna med igen.
I OS-finalen 2000 fick dagens förbundskapten Staffan Olsson inte spela, han var skadad och fick se på när Sverige förlorade med 28-26 mot Ryssland. Nu verkar Dalibor Doder få gå samma väg till mötes. Han skadade sig i dagens match och det ser i nuläget ut som att han missar finalen. Jag lider verkligen med Doder, han är en av alla svenskar som gjort en riktigt bra turnering och det är tufft för honom att missa den. Vi får verkligen hoppas att han hinner bli frisk till finalen.
Den andra semifinalen mellan Frankrike-Kroatien pågår just nu i skrivande stund. Jag tror att Frankrike vinner. Det kommer bli en jättesvår match och jag tror tyvärr att Sverige får nöja sig med silver igen. Men som rubriken säger, jag kommer fortfarande att hoppas och tro på guld.
P.S. Imorgon kommer vi att få se Brasilien med Neymar, Alexandre Pato och Hulk vinna över Mexiko i fotbollsfinalen och vinna Brasiliens första OS-guld i fotboll någonsin. Därmed försvinner den enda meriten som Sverige har men inte Brasilien. Sverige vann fotbollsturneringen senast OS var i London 1948.
torsdag 9 augusti 2012
OS: Kärleken till handboll
Den 16:e september 2000, hände det något speciellt. Den dagen blev jag intresserad av sport. Nu undrar du som läser hur jag kan veta det så exakt. Men det var ett speciellt evenemang som lockade mig, det var ingen fotbollsmatch, det var inte ishockey eller basket heller för den delen. Utan det var en handbollsmatch! Det var OS i Sydney, den första dagen spelar Sverige match mot hemmanationen Australien, jag fascinerades då av spelet, att det blev så många mål. Sverige utklassade för övrigt Australien med 44-23. Bra start på mitt förhållande till handbollen. Sen följde jag Sveriges matcher och det gick bra. Vinst i alla matcher fram till finalen den 30:e september där vi förlorade mot Ryssland. Det var den första jobbiga förlusten i idrott för min del. Jag fick känna på hur det är att förlora som supporter. I detta mästerskap fick jag mina första idrottsidoler som Magnus Wislander, Ljubomir Vranjes, Johan Pettersson, han med det fräcka långa håret (Staffan Olsson) och min absoluta favorit Stefan Lövgren.
Sedan tog jag och handbollen time-out fram till VM i Frankrike januari 2001. Då blev jag återigen intresserad och den här gången såg jag alla Sveriges matcher. Sveriges semifinal mot Jugoslavien är en match jag aldrig kommer att glömma. Sverige har ledningen i princip hela matchen, sen tar Jugoslavien ledningen med fyra minuter kvar. De har kvar ledningen när det är två minuter kvar, då kvitterar Sverige och sedan tror alla det skall bli förlängning. Men då skjuter Stefan Lövgren ett skott med ett par sekunder kvar som går in och Sverige vinner med uddamålet. Det målet som Stefan Lövgren gjorde kommer för mig att alltid vara det vackraste handbollsmålet som gjorts. Finalen mot Frankrike är en jämn nagelbitare. Sverige tar ledningen med 15 sekunder kvar av matchen, då tror jag det är klart, men Frankrike gör ett snabbt anfall och kvitterar. Matchen går till förlängning som Sverige sedan förlorar. Återigen en snöplig finalförlust!
Men i hemma-EM 2002 vinner äntligen Sverige turneringen, men det krävdes en riktig rysare till det. Sverige hade vunnit alla matcher fram till finalen förutom en gruppspelsmatch mot Danmark, i finalen väntade Tyskland som också bara hade förlorat en match. Finalen är jämn, men Sverige har ändå övertaget för det mesta. Matchen går dock till förlängning där Stefan Lövgren avgör med en lobbstraff, efter det att han tidigare i förlängningen skadat knät. EM 2002 är det enda mästerskapet som Sverige vunnit sedan jag blev intresserad av handboll.
Vid denna tidpunkt började jag även intressera mig för klubbhandbollen i Sverige, mitt favoritlag blev dåtidens giganter RIK (Redbergslid). I 9-årspresent fick jag en biljett till RIK:s hemmamatch mot Tumba, den första idrottsmatch som jag gick på. RIK vann med 32-26. Sedan gick jag på ytterligare två matcher den säsongen. En match var en vanlig seriematch mot H43, den andra var mot Drott. Matchen mot Drott var en match i finalserien och om RIK vann den matchen skulle de vinna SM-guld. Jag åkte till Frölundaborg med goda förhoppningar om vinst, och det blev det även också. Den natten sov jag lycklig.
De senaste åren har mitt förhållande till handboll varit sådär, jag följer långt ifrån alla matcher. Tycker det är kul med de stora mästerskapen, klubbhandbollen har jag koll på hur det går, men ser få matcher (trots att SVT har rättigheterna). Jag tycker det är tråkigt att RIK har sjunkit men gläds åt Sävehofs framgångar och att damlandslaget har blivit en nation att räkna med.
I hemma-VM 2011 gick jag på Sveriges match mot Sydkorea (vinst med 30-24), det var riktigt kul och jag började gilla det landslaget med profiler som Kim Andersson, Kim Ekdahl du Rietz och Jonas Källman. Kim Andersson får mig att tänka tillbaka på Stefan Lövgrens storhet, jag tycker deras spelstil är väldigt lika.
Men nu har mitt förhållande blivit mycket bättre i och med OS. Handbollsherrarna har åter igen blivit mitt favoritlandslag och i matchen mot Danmark igår kunde jag knappt sitta still, det var fruktansvärt spännande. Dramatiken i jämna handbollsmatcher kan ingen annan idrott eller någon film i hela världen jämföras med. Handbollen är outstanding där.
Imorgon klockan 18.00 kommer jag att sitta bänkad framför TV:n när Sverige spelar semifinal mot Ungern. Om Sverige spelar som man gjorde mot Danmark bör det räcka till vinst. Johan Sjöstrand i målet måste spela på topp. Försvaret måste spela lika bra som senast. Jag vill se mer av Kim Andersson och Kim Ekdahl du Rietz. Tänk om Sverige går till final, när jag var sex år förlorade Sverige OS-finalen. Tänk om de vinner den när jag hunnit bli 18.
P.S. Vilka fantastiska löpare vi har fått se ikväll. Usain Bolt vann avstannande 200 m på 19.32, om du inte saktat ned tror jag det hade blivit världsrekord. Världsrekord satte dock kenyanen David Rudisha på 800 meter, han slaktade motståndet och sprang in på 1.40,91.
Sedan tog jag och handbollen time-out fram till VM i Frankrike januari 2001. Då blev jag återigen intresserad och den här gången såg jag alla Sveriges matcher. Sveriges semifinal mot Jugoslavien är en match jag aldrig kommer att glömma. Sverige har ledningen i princip hela matchen, sen tar Jugoslavien ledningen med fyra minuter kvar. De har kvar ledningen när det är två minuter kvar, då kvitterar Sverige och sedan tror alla det skall bli förlängning. Men då skjuter Stefan Lövgren ett skott med ett par sekunder kvar som går in och Sverige vinner med uddamålet. Det målet som Stefan Lövgren gjorde kommer för mig att alltid vara det vackraste handbollsmålet som gjorts. Finalen mot Frankrike är en jämn nagelbitare. Sverige tar ledningen med 15 sekunder kvar av matchen, då tror jag det är klart, men Frankrike gör ett snabbt anfall och kvitterar. Matchen går till förlängning som Sverige sedan förlorar. Återigen en snöplig finalförlust!
Men i hemma-EM 2002 vinner äntligen Sverige turneringen, men det krävdes en riktig rysare till det. Sverige hade vunnit alla matcher fram till finalen förutom en gruppspelsmatch mot Danmark, i finalen väntade Tyskland som också bara hade förlorat en match. Finalen är jämn, men Sverige har ändå övertaget för det mesta. Matchen går dock till förlängning där Stefan Lövgren avgör med en lobbstraff, efter det att han tidigare i förlängningen skadat knät. EM 2002 är det enda mästerskapet som Sverige vunnit sedan jag blev intresserad av handboll.
Vid denna tidpunkt började jag även intressera mig för klubbhandbollen i Sverige, mitt favoritlag blev dåtidens giganter RIK (Redbergslid). I 9-årspresent fick jag en biljett till RIK:s hemmamatch mot Tumba, den första idrottsmatch som jag gick på. RIK vann med 32-26. Sedan gick jag på ytterligare två matcher den säsongen. En match var en vanlig seriematch mot H43, den andra var mot Drott. Matchen mot Drott var en match i finalserien och om RIK vann den matchen skulle de vinna SM-guld. Jag åkte till Frölundaborg med goda förhoppningar om vinst, och det blev det även också. Den natten sov jag lycklig.
De senaste åren har mitt förhållande till handboll varit sådär, jag följer långt ifrån alla matcher. Tycker det är kul med de stora mästerskapen, klubbhandbollen har jag koll på hur det går, men ser få matcher (trots att SVT har rättigheterna). Jag tycker det är tråkigt att RIK har sjunkit men gläds åt Sävehofs framgångar och att damlandslaget har blivit en nation att räkna med.
I hemma-VM 2011 gick jag på Sveriges match mot Sydkorea (vinst med 30-24), det var riktigt kul och jag började gilla det landslaget med profiler som Kim Andersson, Kim Ekdahl du Rietz och Jonas Källman. Kim Andersson får mig att tänka tillbaka på Stefan Lövgrens storhet, jag tycker deras spelstil är väldigt lika.
Men nu har mitt förhållande blivit mycket bättre i och med OS. Handbollsherrarna har åter igen blivit mitt favoritlandslag och i matchen mot Danmark igår kunde jag knappt sitta still, det var fruktansvärt spännande. Dramatiken i jämna handbollsmatcher kan ingen annan idrott eller någon film i hela världen jämföras med. Handbollen är outstanding där.
Imorgon klockan 18.00 kommer jag att sitta bänkad framför TV:n när Sverige spelar semifinal mot Ungern. Om Sverige spelar som man gjorde mot Danmark bör det räcka till vinst. Johan Sjöstrand i målet måste spela på topp. Försvaret måste spela lika bra som senast. Jag vill se mer av Kim Andersson och Kim Ekdahl du Rietz. Tänk om Sverige går till final, när jag var sex år förlorade Sverige OS-finalen. Tänk om de vinner den när jag hunnit bli 18.
P.S. Vilka fantastiska löpare vi har fått se ikväll. Usain Bolt vann avstannande 200 m på 19.32, om du inte saktat ned tror jag det hade blivit världsrekord. Världsrekord satte dock kenyanen David Rudisha på 800 meter, han slaktade motståndet och sprang in på 1.40,91.
onsdag 8 augusti 2012
OS: En dag
Det finns två saker jag har lärt mig när det gäller tippa och OS. 1. Att det inte går att tippa rätt på vem som skall tända OS-elden. 2. Att man aldrig ska tippa ridsport!
Inför denna dag tippade jag två guld, Rolf-Göran Bengtsson var kanske vårt största guldhopp i hela OS. Halv elva ser jag via expressen att hans häst är skadad, dock inte hur allvarligt det är. Halv tolv får jag beskedet via SVT att Rolf Göran inte kommer till start, hans häst Casall har en blödning i hoven och de vågar inte starta. Det är klart att detta var först och främst tråkigt, Rolf-Göran har laddat för detta ett bra tag och sedan ”sviker” hästen honom. Vissa gillar charmen med att det är hästar som avgör, jag tycker inte om det. Det gör det hela till en opålitlig sport där förväntningar kan försvinna direkt, bara för att en häst inte vill hoppa. Idag var inte fallet så, hästen kunde inte hoppa, men överlag tycker jag det är ett stort problem vilket gör att jag inte följer hästsport.
Det andra guldet jag tippade var i kanot, K2 1000 m, med Markus Oscarsson & Henrik Nilsson. Jag trodde på en repris från Aten 2004. Det såg bra ut till en början. Vid mellantidspasseringarna 500 och 750 m var svenskarna i ledning och jag kunde knappt sitta still i soffan, började ropa ”kom igen nu”, ”det här ser bra ut”. Men svenskarna tappade på de sista 250 meterna och föll till en femteplats. Jag tycker att deras prestation var klart godkänd, men såklart snöpligt att tappa medaljen. Taktiken kan man vara kritisk till, de borde sparat på krafterna för att komma med en bättre spurt, men jag tänker inte kritisera två tidigare olympiska guldmedaljörer. Tack för spänningen och dramatiken ni bjöd oss på.
En dag som denna, med två stora svenska motgångar fick vi även vara med om OS höjdpunkt ur svensk synvinkel hittills, vi tog ingen medalj, men en stor seger. När svenska handbollsherrarna bjöd på en redan klassisk nagelbitare mot Danmark i kvartsfinalen. Matchen stod och vägde, Sverige hade haft ledningen matchen igenom fram till den 47:e minuten då Danmark gör 18-17. Sedan får vi vara med om jobbigt långa minuter, men Sverige vinner till slut med 24-22 efter många kloka tränardrag. Det var laginsatsen som gav Sverige segern. Äntligen fungerade försvarsspelet riktigt bra och Johan Sjöstrand, vilken världsmålvakt du är! Du räddade kvar Sverige i första halvlek! Sverige gjorde matchen igenom det hela bra. Det som kan utvecklas till semifinalen mot Ungern på fredag är anfallsspelet, det fungerade inte på topp. Om det gör det på fredag går vi till final!
Det har inte satts något världsrekord i friidrotten än, jag hoppas Usain Bolt och Yohan Blake kan pressa varandra ned till världsrekordtid på 200 m-finalen imorgon. Det vore mäktigt om 19-sekundersgränsen spräcktes imorgon!
Inför denna dag tippade jag två guld, Rolf-Göran Bengtsson var kanske vårt största guldhopp i hela OS. Halv elva ser jag via expressen att hans häst är skadad, dock inte hur allvarligt det är. Halv tolv får jag beskedet via SVT att Rolf Göran inte kommer till start, hans häst Casall har en blödning i hoven och de vågar inte starta. Det är klart att detta var först och främst tråkigt, Rolf-Göran har laddat för detta ett bra tag och sedan ”sviker” hästen honom. Vissa gillar charmen med att det är hästar som avgör, jag tycker inte om det. Det gör det hela till en opålitlig sport där förväntningar kan försvinna direkt, bara för att en häst inte vill hoppa. Idag var inte fallet så, hästen kunde inte hoppa, men överlag tycker jag det är ett stort problem vilket gör att jag inte följer hästsport.
Det andra guldet jag tippade var i kanot, K2 1000 m, med Markus Oscarsson & Henrik Nilsson. Jag trodde på en repris från Aten 2004. Det såg bra ut till en början. Vid mellantidspasseringarna 500 och 750 m var svenskarna i ledning och jag kunde knappt sitta still i soffan, började ropa ”kom igen nu”, ”det här ser bra ut”. Men svenskarna tappade på de sista 250 meterna och föll till en femteplats. Jag tycker att deras prestation var klart godkänd, men såklart snöpligt att tappa medaljen. Taktiken kan man vara kritisk till, de borde sparat på krafterna för att komma med en bättre spurt, men jag tänker inte kritisera två tidigare olympiska guldmedaljörer. Tack för spänningen och dramatiken ni bjöd oss på.
En dag som denna, med två stora svenska motgångar fick vi även vara med om OS höjdpunkt ur svensk synvinkel hittills, vi tog ingen medalj, men en stor seger. När svenska handbollsherrarna bjöd på en redan klassisk nagelbitare mot Danmark i kvartsfinalen. Matchen stod och vägde, Sverige hade haft ledningen matchen igenom fram till den 47:e minuten då Danmark gör 18-17. Sedan får vi vara med om jobbigt långa minuter, men Sverige vinner till slut med 24-22 efter många kloka tränardrag. Det var laginsatsen som gav Sverige segern. Äntligen fungerade försvarsspelet riktigt bra och Johan Sjöstrand, vilken världsmålvakt du är! Du räddade kvar Sverige i första halvlek! Sverige gjorde matchen igenom det hela bra. Det som kan utvecklas till semifinalen mot Ungern på fredag är anfallsspelet, det fungerade inte på topp. Om det gör det på fredag går vi till final!
Det har inte satts något världsrekord i friidrotten än, jag hoppas Usain Bolt och Yohan Blake kan pressa varandra ned till världsrekordtid på 200 m-finalen imorgon. Det vore mäktigt om 19-sekundersgränsen spräcktes imorgon!
tisdag 7 augusti 2012
OS: Vem ska jag tro på?
Fick tidigare idag se jamaicanen, superstjärnan Usain Bolt lätt ta sig joggandes till semifinal på 200 m på 20.39. Några heat senare fick jag se Yohan Blake göra exakt samma sak, fast en hundradel snabbare, det är de två som kommer att göra upp om guldet på torsdag. Blake tog silvret på 100 m efter Bolt och Justin Gatlin tog bronset. Fast för mig skulle dock prispallen sett helt annorlunda ut. För mig hade den sett ut som följande med Bolt på förstaplats, Tyson gay som silvermedaljör och Ryan Bailey skulle få en bronsmedalj. Men kan fråga sig vad som hänt med Blake och Gatlin, svaret heter dopning. Justin Gatlin blev 2006 avstängd för doping i fyra år och Blake var avstängd tre månader 2009. Om man har varit dopingavstängd tycker jag inte att man skall få vara med i OS igen.
Alla vet att det är fel att fuska, vi lär oss det redan som barn, men ändå tycks det finnas personer som kan göra vad som helst för att nå toppen. Jag blir besviken varje gång jag ser Justin Gatlins namn på startlistorna, han var OS-kung 2004 och VM-kung 2005 och en av mina idoler på den tiden. När dopingbeskedet kom var det relativt väntat, men blev ändå chockad och jag blev grymt besviken. Jag ser Gatlin fortfarande som en fuskare och tycker inte att han skall få tävla i OS, visserligen har han avtjänat sitt straff och man kan tycka att han skall få en andra chans. Men han har gjort så många besvikna och dopingfall påverkar så många, jag tänker närmast på Johan Mühlegg i Salt Lake City 2002 och vad det betydde för Per Elofssons karriär. Tänk er om Usain Bolt skulle visa sig vara dopad. Det skulle vara en katastrof för friidrotten och idrotten, riktigt många fans skulle bli besvikna, alltför många skulle tappa förtroendet för friidrotten.
Men kan man lita på att Bolt är helt ren? I dopningstesterna som görs under OS visar inte något tecken på doping. Men om man är smart dopar man sig under träningsperioden då det inte är tävlingar, t.ex. i november, då dopningstesterna inte är lika intensiva. Det är även under träningsperioderna som kroppen byggs upp som mest, under tävlingsperioden går mycket tid åt till avlappning och fokusering. Därför kan Bolt mycket väl ha dopat sig och byggt upp kroppen förra året och när testerna görs nu visar det inga kvarstående tecken på doping. Jag tror inte att Bolt har dopat sig, men vill bara uppmärksamma att det finns risk för det.
Brottningen fortsatte idag med ytterligare en ”skandal”. Jimmy Lidberg blev i kvartsfinalen enligt de som ”kan” reglerna någorlunda bortdömd när det kom till det klassiska ”partär-läget”. Det är just det partär-läget och om det kommer i den tredje perioden som är det luriga. Då lottas det om vem som skall få fördel, och man undrar ju vem det är som man kan lita på här? Det känns som att den lottningen är riggad och att domarna är mutade. I Peking fick vi vara med om Ara Abrahamians klassiska domarskandal då Abrahamian blev så besviken på domarna att han under prisutdelningen lade ifrån sig bronsmedaljen och fick den senare fråntagen. Jag har aldrig riktigt förstått varför Abrahamian blev bortdömd och om du inte vet var partär-läget är, kan du ändå vara lugn. Du är inte ensam, det är just detta som är brottningens största problem, ytterst, ytterst få förstår och kan reglerna. Detta gör att brottningen inte borde vara en OS-gren. Byt ut brottning och ta in innebandy istället! Jag säger dock ett stort grattis till bronset Jimmy. Kul att du fick en medalj efter att (vad jag förstod det) ha blivit bortdömd!
Imorgon tror jag dock på två svenska guld, ja du såg rätt, två svenska guld. Genom Markus Oscarsson & Henrik Nilsson i kanot och Rolf-Göran Bengtsson i hästhoppning. Det kommer bli en superonsdag, då vi även får se handbollsherrarna spela kvartsfinal mot Danmark och jag tror de vinner. Nyckeln ligger i att göra en bra första halvlek. Hoppas verkligen Sverige når semifinal!
Alla vet att det är fel att fuska, vi lär oss det redan som barn, men ändå tycks det finnas personer som kan göra vad som helst för att nå toppen. Jag blir besviken varje gång jag ser Justin Gatlins namn på startlistorna, han var OS-kung 2004 och VM-kung 2005 och en av mina idoler på den tiden. När dopingbeskedet kom var det relativt väntat, men blev ändå chockad och jag blev grymt besviken. Jag ser Gatlin fortfarande som en fuskare och tycker inte att han skall få tävla i OS, visserligen har han avtjänat sitt straff och man kan tycka att han skall få en andra chans. Men han har gjort så många besvikna och dopingfall påverkar så många, jag tänker närmast på Johan Mühlegg i Salt Lake City 2002 och vad det betydde för Per Elofssons karriär. Tänk er om Usain Bolt skulle visa sig vara dopad. Det skulle vara en katastrof för friidrotten och idrotten, riktigt många fans skulle bli besvikna, alltför många skulle tappa förtroendet för friidrotten.
Men kan man lita på att Bolt är helt ren? I dopningstesterna som görs under OS visar inte något tecken på doping. Men om man är smart dopar man sig under träningsperioden då det inte är tävlingar, t.ex. i november, då dopningstesterna inte är lika intensiva. Det är även under träningsperioderna som kroppen byggs upp som mest, under tävlingsperioden går mycket tid åt till avlappning och fokusering. Därför kan Bolt mycket väl ha dopat sig och byggt upp kroppen förra året och när testerna görs nu visar det inga kvarstående tecken på doping. Jag tror inte att Bolt har dopat sig, men vill bara uppmärksamma att det finns risk för det.
Brottningen fortsatte idag med ytterligare en ”skandal”. Jimmy Lidberg blev i kvartsfinalen enligt de som ”kan” reglerna någorlunda bortdömd när det kom till det klassiska ”partär-läget”. Det är just det partär-läget och om det kommer i den tredje perioden som är det luriga. Då lottas det om vem som skall få fördel, och man undrar ju vem det är som man kan lita på här? Det känns som att den lottningen är riggad och att domarna är mutade. I Peking fick vi vara med om Ara Abrahamians klassiska domarskandal då Abrahamian blev så besviken på domarna att han under prisutdelningen lade ifrån sig bronsmedaljen och fick den senare fråntagen. Jag har aldrig riktigt förstått varför Abrahamian blev bortdömd och om du inte vet var partär-läget är, kan du ändå vara lugn. Du är inte ensam, det är just detta som är brottningens största problem, ytterst, ytterst få förstår och kan reglerna. Detta gör att brottningen inte borde vara en OS-gren. Byt ut brottning och ta in innebandy istället! Jag säger dock ett stort grattis till bronset Jimmy. Kul att du fick en medalj efter att (vad jag förstod det) ha blivit bortdömd!
Imorgon tror jag dock på två svenska guld, ja du såg rätt, två svenska guld. Genom Markus Oscarsson & Henrik Nilsson i kanot och Rolf-Göran Bengtsson i hästhoppning. Det kommer bli en superonsdag, då vi även får se handbollsherrarna spela kvartsfinal mot Danmark och jag tror de vinner. Nyckeln ligger i att göra en bra första halvlek. Hoppas verkligen Sverige når semifinal!
måndag 6 augusti 2012
OS: Har det vänt eller?
Jag tycker länge att det här snacket att om en idrottare tar en medalj så hänger resten av truppen med bara varit struntprat. Det räcker att bara se tillbaka på OS 2008 när Sverige tog fem medaljer (nå väl Ara Abrahamian tog ju en som ströks, så sex medaljer), då tog Sverige medalj redan andra dagen. Då snackades det om att det skulle komma in ett bra ”flow” i den svenska truppen som skulle bära långt, men ”vi” gjorde ett av våra sämsta OS någonsin. Men nu börjar jag fundera på om den teorin ändå inte stämmer, för de tre senaste dagarna har vi tagit medaljer genom Lisa Nordén, Fredrik Lööf & Max Salminen, Rasmus Myrgren samt Johan Eurén. Vi har tagit sex medaljer nu, men jag har inte tippat en enda medaljör rätt än. Men jag var väldigt nära i lördags, då Michel Tornéus var en cm från bronset (vilket jag tippat han skulle få). Men 2012 är inte mitt tippningsår!
Två av mina guldhopp är fortfarande kvar i spelen. Markus Oscarsson & Henrik Nilsson imponerade i dag och vann sin kanotsemifinal och jag tror fortfarande de tar guld. Rolf-Göran Bengtsson har sett stabil ut i hästhoppningen hittills och jag vågar tro på ett guld åt honom med (kan ytterst lite om hästsport, men med tanke på att ridsportsförbundet röstade hem Jerringpriset åt Bengtsson hoppas jag verkligen han kan prestera i OS, de satte om inte annat stor press på honom).
Idag har vi haft massor av medaljhopp i farten, Rasmus Myrgren lyckades efter protester fixa ett seglarbrons, utrustningsfel sades vara orsaken till protesten, men den avslog och Sverige fick sitt första brons. Anna Laurell, boxning, blev tyvärr utslagen i kvartsfinalen. Hon har betytt mycket för kvinnlig boxning, hon låg till stor del bakom IOK:s beslut att låta Damboxning vara med i OS. I London är det första gången kvinnor får boxas, förut var det bara herrar. Idrotten har blivit allt mer jämställd, frågan är bara när herrarna skall få tävla i konstim?
Johan Eurén lyckades idag knipa ett brottarbrons, ”lyftkranen från Örgryte” föll knappt i semifinalen efter tvivelaktiga domslut och vann till slut bronsmatchen. Men det faktum att det lottas om vem som skall få övertag i den tredje perioden om det står 1-1 efter två perioder gör att brottningens plats i OS blir allt mer osäker. Om det är oavgjort, skall det avgöras och inte lottas om vem som skall få fördel. Jag tycker att brottningen skall strykas från OS-programmet, det är för svårt att förstå och bedömningen blir ofta kritiserad.
Hästhoppningslandslaget låg på delad silverplats inför dagen men lyckades inte denna sista dag och slutade sexa, hoppas Rolf-Göran kan ladda om inför det individuella loppet på onsdag. Onsdag kan bli en riktig gulddag förresten, när både Rolf-Göran och kanotparet Oscarsson & Nilsson tävlar. Anders Gustafsson är också klar för final i K1 (kanot) och är en stark medaljkandidat.
Kan inte skriva en krönika utan att nämna Usain Bolt dagen efter hans slakt på 100 m. Vilken idrottare han är, kanske den störste någonsin. Detta OS kommer bli ihågkommet som de storas OS, med bl.a. Bolt & Phelps. Gårdagens stora prestation stod dock Andy Murray för som stod för ”slakten av tenniskungen i Wimbledon”. Han utklassade Roger Federer i tre raka set med 6-2, 6-1 och 6-4. Det skall inte gå att vinna med så stora siffror mot Federer på gräs. Detta bara fyra veckor efter Wimbledonfinalförlusten.
Nu laddar jag inför herrarnas handbollsmatch mot Frankrike, hoppas mitt favoritlandslag spelar bra, detta är sista gången man kan testa olika varianter, för på onsdag är det kvartsfinal och ”vinna eller försvinna”.
Två av mina guldhopp är fortfarande kvar i spelen. Markus Oscarsson & Henrik Nilsson imponerade i dag och vann sin kanotsemifinal och jag tror fortfarande de tar guld. Rolf-Göran Bengtsson har sett stabil ut i hästhoppningen hittills och jag vågar tro på ett guld åt honom med (kan ytterst lite om hästsport, men med tanke på att ridsportsförbundet röstade hem Jerringpriset åt Bengtsson hoppas jag verkligen han kan prestera i OS, de satte om inte annat stor press på honom).
Idag har vi haft massor av medaljhopp i farten, Rasmus Myrgren lyckades efter protester fixa ett seglarbrons, utrustningsfel sades vara orsaken till protesten, men den avslog och Sverige fick sitt första brons. Anna Laurell, boxning, blev tyvärr utslagen i kvartsfinalen. Hon har betytt mycket för kvinnlig boxning, hon låg till stor del bakom IOK:s beslut att låta Damboxning vara med i OS. I London är det första gången kvinnor får boxas, förut var det bara herrar. Idrotten har blivit allt mer jämställd, frågan är bara när herrarna skall få tävla i konstim?
Johan Eurén lyckades idag knipa ett brottarbrons, ”lyftkranen från Örgryte” föll knappt i semifinalen efter tvivelaktiga domslut och vann till slut bronsmatchen. Men det faktum att det lottas om vem som skall få övertag i den tredje perioden om det står 1-1 efter två perioder gör att brottningens plats i OS blir allt mer osäker. Om det är oavgjort, skall det avgöras och inte lottas om vem som skall få fördel. Jag tycker att brottningen skall strykas från OS-programmet, det är för svårt att förstå och bedömningen blir ofta kritiserad.
Hästhoppningslandslaget låg på delad silverplats inför dagen men lyckades inte denna sista dag och slutade sexa, hoppas Rolf-Göran kan ladda om inför det individuella loppet på onsdag. Onsdag kan bli en riktig gulddag förresten, när både Rolf-Göran och kanotparet Oscarsson & Nilsson tävlar. Anders Gustafsson är också klar för final i K1 (kanot) och är en stark medaljkandidat.
Kan inte skriva en krönika utan att nämna Usain Bolt dagen efter hans slakt på 100 m. Vilken idrottare han är, kanske den störste någonsin. Detta OS kommer bli ihågkommet som de storas OS, med bl.a. Bolt & Phelps. Gårdagens stora prestation stod dock Andy Murray för som stod för ”slakten av tenniskungen i Wimbledon”. Han utklassade Roger Federer i tre raka set med 6-2, 6-1 och 6-4. Det skall inte gå att vinna med så stora siffror mot Federer på gräs. Detta bara fyra veckor efter Wimbledonfinalförlusten.
Nu laddar jag inför herrarnas handbollsmatch mot Frankrike, hoppas mitt favoritlandslag spelar bra, detta är sista gången man kan testa olika varianter, för på onsdag är det kvartsfinal och ”vinna eller försvinna”.
fredag 3 augusti 2012
OS: Kungarnas dag
Idag har vi fått se två kungars avsked och en kung klar för final!
Michael Phelps, simkungen, tog idag sitt sista individuella OS-guld på 100 m fjäril! Det blev en repris på OS-finalen 2008, Phelps låg långt efter, men kom ikapp på andra halvan och tog guldet. Denna gång vann han dock med större marginal än senast, då vann han med en hundradel och grejade sitt 7:e guld och det loppet har blivit utsett till förra årtiondets största idrottsögonblick. Phelps karriär tar imorgon slut i och med lagkappen på 4x100 m medley. Jag är glad över att jag fick vara med om Phelps, att jag fick uppleva honom, att han inte var en gigant före min tid. Phelps är en legendar!
Jörgen Persson, pingiskungen, gjorde idag sitt absolut sista OS-framträdande, och på vilket sätt han gjorde det! Han slog europaettan, tysken Timo Boll med 3-1 i set. Det var dock den enda matchen som Sverige vann i lagmatchen mot Tyskland, till slut blev det tysk seger med 3-1 i matcher.
Roger Federer, tenniskungen, gick idag till final i tennisturneringen på Wimbledon. Han slog argentinaren Juan Martin del Potro med 2-1 i set, där det tredje set blev en riktig maratonrysare! Federer vann det setet välförtjänt med 19-17. OS-finalen blir en repris på Wimbledonfinalen i juli, Federer möter hemmahoppet, britten Andy Murray. Jag är glad att det blir de i final, då är det en vinnare som har all rätt att glädjas åt guldet. OS-guld i singel är det enda som Federer saknar, det är det han har laddat för hela året. Jag tror mycket väl att detta kan vara Federers sista chans till ett OS-guld, hans karriär har varit lång och fantastisk. Jag unnar verkligen Federer ett guld, men jag unnar Murray mer ett guld. Murray har inte vunnit en grand slam, men gått till semifinal och final flera gånger. Nu har han chans på hemmaplan att tysta tvivlarna och det kommer bli ett minnesvärt ögonblick när han slår in segerbollen och möts av publiken, ja hela Storbritannien och Skottlands jubel och glädje! Så min favorit är Murray på söndag, men tror att Federer vinner.
Idag startade äntligen friidrotten, nu har OS största sport startat och det är härligt att bronstippade Michel Torneus är klar för final i längdhoppet! Imorgon ser jag fram emot duellen på herrarnas 10 000 m mellan britten, utmanaren och hemmahoppet Mo Farah mot rutinerade ethiopiern och mästaren Kenenisa Bekele. Det kommer bli mäktigt!
Imorgon kommer jag hålla alla tummar jag har och be böner för Therese Alshammar när hon simmar final på 50 m fritt! Jag vill verkligen att hon skall få ett guld. Det ser inte ljust ut, hon gick vidare till final som åttonde och sista kvinna. Men hoppet finns där!
onsdag 1 augusti 2012
OS: "Det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl"
De moderna olympiska spelens grundare, fransmannen Pierre de Coubertin myntade ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl”. Det är en regel som vi har fått lära oss redan från vår uppväxt. Vi får höra det i skolan, att det viktigaste är att kämpa, om man lyckas eller inte är inte avgörande, det viktigaste är att man har försökt. Det är en grundregel som gäller i hela livet, och även i OS.
För det verkar inte som att de åtta tennisspelarna (fyra dubbelpar)från Sydkorea, Kina och Indonesien har lärt sig denna regel. De blev idag diskade för att de just inte kämpat. Damdubbelturneringen i OS fungerar som följande att först är det gruppspel, sedan blir det utslagsmatcher (som i de stora fotbollsmästerskapen). De paren som blivit diskade valde att lägga sig i sin sista gruppspelsmatch för att få en enklare lottning när utslagsmatcherna börjar. Man kan fråga sig vad det är för fel med detta? Är det inte bara taktiskt rätt att göra så? Det som är problemet är att dels är det inte sportsligt, det är fel gentemot publiken som betalat dyra pengar för att se de bästa badmintonspelarna i världen bjuda på underhållning. Det som publiken fick se var två lag som servade i nät eller slog utanför, knappast valuta för pengarna. Sen är det även farligt i en allt mer och mer pengaberoende idrottsvärld, där prispengar och övergångssummor har stigit skyhögt. En stor risk är då att det blir fler mutor och spelbolagen får allt mer och mer makt över idrotten. De mäktiga männen i världen (läs arabiska oljeshejker, ryska oligarker) kan ex. muta ett favoritlag, så ett lag med högt odds vinner. Mutor leder alltså till fler läggmatcher. Jag tycker att det var helt rätt av IOK (Internationella olympiska kommittén) att agera som man gjorde. Man visade verkligen att ”det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl”. Man följde den olympiska eden! IOK har senaste åren fått mycket kritik, bl.a. genom att sälja OS-sändningarna till reklamkanaler, misstänkts för korruption etc. Men nu visar IOK äntligen prov på varför man ifrån början är en så uppskattad organisation.
Så här enkelt är det dock inte alltid, i gårdagens badmintonmatch var det uppenbart att det var en läggmatch, när båda lagen lade sig. Men hur enkelt är det att upptäcka och straffa lag som lägger sig. Var t.ex. Sveriges hockeymatch i OS 2006 mot Slovakien en läggmatch? Sverige toppresterade inte i den matchen, men det hade bara varit korkat och göra det, för de skulle spela kvartfinal dagen efter och om de vann skulle de möta Kanada istället för Schweiz. Borde Sverige blivit diskvalificerade för att de inte spelade sitt bästa? Jag tycker inte det, för de behövde spara på krafterna och publiken fick trots allt se en underhållande hockeymatch där Slovakien spelade grym hockey. Men det är en svår fråga och man skall inte diskvalificera ett lag om det inte är riktigt uppenbart att de lägger sig.
Idag fick britterna sina första guld, först i rodd och sedan tog Bradley Wiggins hem cykelguldet i tempoloppet. Vilket år Bradley Wiggins har haft, först vinner han Tour de France och sedan vinner han OS-guld på hemmaplan. Det är bara en tidsfråga innan han blir adlad av Drottning Elisabeth. Det finns en till som jag tror kan bli adlad om han vinner OS-guld, tennisspelaren Andy Murray. Om han vinner, vinner han ju på anrika Wimbledon, vilket gör det extra stort.
Handbollsdamerna åkte tyvärr (nästan) ut ur turneringen idag, efter storförlust mot Frankrike. Hoppas herrarna spelar bättre mot Island imorgon, vilket för mig är morgondagens höjdpunkt.
För det verkar inte som att de åtta tennisspelarna (fyra dubbelpar)från Sydkorea, Kina och Indonesien har lärt sig denna regel. De blev idag diskade för att de just inte kämpat. Damdubbelturneringen i OS fungerar som följande att först är det gruppspel, sedan blir det utslagsmatcher (som i de stora fotbollsmästerskapen). De paren som blivit diskade valde att lägga sig i sin sista gruppspelsmatch för att få en enklare lottning när utslagsmatcherna börjar. Man kan fråga sig vad det är för fel med detta? Är det inte bara taktiskt rätt att göra så? Det som är problemet är att dels är det inte sportsligt, det är fel gentemot publiken som betalat dyra pengar för att se de bästa badmintonspelarna i världen bjuda på underhållning. Det som publiken fick se var två lag som servade i nät eller slog utanför, knappast valuta för pengarna. Sen är det även farligt i en allt mer och mer pengaberoende idrottsvärld, där prispengar och övergångssummor har stigit skyhögt. En stor risk är då att det blir fler mutor och spelbolagen får allt mer och mer makt över idrotten. De mäktiga männen i världen (läs arabiska oljeshejker, ryska oligarker) kan ex. muta ett favoritlag, så ett lag med högt odds vinner. Mutor leder alltså till fler läggmatcher. Jag tycker att det var helt rätt av IOK (Internationella olympiska kommittén) att agera som man gjorde. Man visade verkligen att ”det viktigaste är inte att vinna, utan att kämpa väl”. Man följde den olympiska eden! IOK har senaste åren fått mycket kritik, bl.a. genom att sälja OS-sändningarna till reklamkanaler, misstänkts för korruption etc. Men nu visar IOK äntligen prov på varför man ifrån början är en så uppskattad organisation.
Så här enkelt är det dock inte alltid, i gårdagens badmintonmatch var det uppenbart att det var en läggmatch, när båda lagen lade sig. Men hur enkelt är det att upptäcka och straffa lag som lägger sig. Var t.ex. Sveriges hockeymatch i OS 2006 mot Slovakien en läggmatch? Sverige toppresterade inte i den matchen, men det hade bara varit korkat och göra det, för de skulle spela kvartfinal dagen efter och om de vann skulle de möta Kanada istället för Schweiz. Borde Sverige blivit diskvalificerade för att de inte spelade sitt bästa? Jag tycker inte det, för de behövde spara på krafterna och publiken fick trots allt se en underhållande hockeymatch där Slovakien spelade grym hockey. Men det är en svår fråga och man skall inte diskvalificera ett lag om det inte är riktigt uppenbart att de lägger sig.
Idag fick britterna sina första guld, först i rodd och sedan tog Bradley Wiggins hem cykelguldet i tempoloppet. Vilket år Bradley Wiggins har haft, först vinner han Tour de France och sedan vinner han OS-guld på hemmaplan. Det är bara en tidsfråga innan han blir adlad av Drottning Elisabeth. Det finns en till som jag tror kan bli adlad om han vinner OS-guld, tennisspelaren Andy Murray. Om han vinner, vinner han ju på anrika Wimbledon, vilket gör det extra stort.
Handbollsdamerna åkte tyvärr (nästan) ut ur turneringen idag, efter storförlust mot Frankrike. Hoppas herrarna spelar bättre mot Island imorgon, vilket för mig är morgondagens höjdpunkt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)